{"id":28,"date":"2012-03-04T22:12:10","date_gmt":"2012-03-04T21:12:10","guid":{"rendered":"http:\/\/slottshyllan.se\/?page_id=28"},"modified":"2017-03-06T16:31:56","modified_gmt":"2017-03-06T15:31:56","slug":"det-var-en-gang","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/slottshyllan.se\/?page_id=28","title":{"rendered":"En bygd med sp\u00e4nnande kulturhistoria"},"content":{"rendered":"
\n
<\/div>\n
Av Jenny Leonardz<\/em><\/div>\n
<\/div>\n
<\/div>\n
<\/div>\n
\"\"<\/a><\/div>\n
\n
<\/dt>\n
Farstaviken mot Gustavsberg. I bakgrunden syns Torsbyfj\u00e4rden. 1991. Foto: Jan Norrman, Riksantikvarie\u00e4mbetet.<\/dd>\n<\/dl>\n<\/div>\n

 <\/p>\n

Runt 1000-talet var Farstaviken och \u00d6sbytr\u00e4sk ett l\u00e5ngt sammanh\u00e4ngande smalt sund mellan Baggensfj\u00e4rden med Torsbyfj\u00e4rden. L\u00e4ngs de skyddade str\u00e4nderna v\u00e4xte bos\u00e4ttningar upp, n\u00e5gra g\u00e5rdar kan sp\u00e5ras till f\u00f6rhistorisk tid.<\/span><\/p>\n

\"\"<\/a>

G\u00e4ddfiske i Bagarns \u00e5 n\u00e4ra utloppet i Farstaviken. Vattendraget f\u00f6rband Farstaviken med n\u00e5gra mindre tr\u00e4sk som l\u00e5g p\u00e5 platsen f\u00f6r nuvarande centrum. Denna rest av en forntida segelbar farled mellan Farstaviken och Torsbyfj\u00e4rden fylldes igen p\u00e5 1940-talet. Foto fr\u00e5n omkring 1900<\/p><\/div>\n

Redan under vikingatid b\u00f6rjade vattenf\u00f6rbindelsen att grundas upp, men s\u00e5 sent som p\u00e5 1950-talet fanns \u00e4nnu vattensjuka marker i Gustavsbergs centrumomr\u00e5de. En av de sista var Ruthens tr\u00e4sk, som lades igen n\u00e4r det moderna centrumet byggdes.<\/p>\n

Under medeltiden v\u00e4xte flera g\u00e5rdar upp runt Farstaviken. Vid 1500-talets mitt fanns tv\u00e5 st\u00f6rre skatteg\u00e5rdar i Farsta by, samt en vardera \u00d6stra och V\u00e4stra Ekedal samt Gottholma.<\/p>\n

\u2766<\/p>\n

Lantegendomen Farsta g\u00e5rd v\u00e4xte i storlek fram till 1600-talet. D\u00e5 hade Gabriel Oxenstierna, bror till Axel, 1640 bytt till sig Farsta by och b\u00f6rjat bygga en mang\u00e5rdsbyggnad i sten vid viken. Han avled dock strax efter byggstarten och sonen Gustaf Oxenstierna tog \u00f6ver med sin fru Marie de la Gardie.\u00a0\u00c5tta \u00e5r senare avled \u00e4ven Gustaf, 35 \u00e5r gammal, och Marie de la Gardie fick \u00f6verta herrg\u00e5rdsbygget. N\u00e4r det var f\u00e4rdigt 1658 d\u00f6pte hon om egendomen till Gustafsberg f\u00f6r att hedra sin avlidne make.<\/p>\n

\"\"<\/a>

Farsta herrg\u00e5rd innan den 1896 byggdes om till sin nuvarande historieromantiserande utformning.<\/p><\/div>\n

B\u00e5de Farsta och Gottholma br\u00e4ndes av ryssarna 1719. Gottholma kom aldrig att byggas upp igen men \u00e4nnu finns tydliga rester av husgrunderna kvar (och informationstavla om g\u00e5rden), utefter promenadslingan Gottholmarundan. Fortfarande h\u00e5lls Gottholmas in\u00e4gomark \u00f6ppen genom bete, i dag med h\u00e4star, i samma utstr\u00e4ckning som den redovisas p\u00e5 en skattl\u00e4ggningskarta fr\u00e5n 1630-talet.<\/p>\n

Farsta g\u00e5rd d\u00e4remot byggdes \u00e5ter upp kring 1740-50. Det \u00e4r denna herrg\u00e5rdsbyggnad som finns kvar i dag, men sitt huvudsakliga utseende har den fr\u00e5n de ombyggnader som gjordes p\u00e5 1800-talet.<\/p>\n

1815 styckades egendomen Farsta-Gustafsberg i tv\u00e5 delar, den \u00f6stra delen fick namnet Gustafsberg (som 100 \u00e5r senare hade blivit Gustavsberg). Omr\u00e5det kring och v\u00e4ster om herrg\u00e5rden beh\u00f6ll det gamla namnet Farsta, och namnet Farsta g\u00e5rd h\u00e4ngde kvar i m\u00e5nga decennier.<\/p>\n

Herrg\u00e5rden bytte \u00e4gare m\u00e5nga g\u00e5nger, men 1821 k\u00f6ptes den av n\u00e5gon som skulle komma att p\u00e5verka utvecklingen av orten, n\u00e4mligen J. Herman \u00d6hman, som startade porslinstillverkningen i Gustavsberg. Efter 18 \u00e5r s\u00e5lde \u00d6hmans till sl\u00e4kten Godenius. 1845 \u00e4rvde Samuel Godenius Farsta slott, samme Samuel som 1852 tog \u00f6ver porslinsfabriken.<\/p>\n

Samuel Godenius yngsta dotter Hilma gifte sig med Wilhelm Odelberg och flyttade in i Gula byggningen i hamnen. I br\u00f6llopspresent fick de den gamla statarg\u00e5rden Farstavik (som finns kvar) som de byggde om till sommarbostad. N\u00e4r Hilmas pappa Samuel l\u00e4mnade Farsta flyttade tog de i st\u00e4llet \u00f6ver herrg\u00e5rden som sommarstuga. Wilhelm l\u00e4t bygga om herrg\u00e5rden 1896, fr\u00e5n den strama 1700-talsarkitekturen till den historieromantiserade utformning den har i dag. Hilma, som befann sig utomlands vid ombyggnationen, l\u00e4r ha blivit v\u00e4ldigt uppr\u00f6rd \u00f6ver vad han gjort med hennes barndomshem. Hilma Odelberg bodde kvar sommartid som \u00e4nka till sin d\u00f6d 1945.<\/p>\n

\"\"<\/a>

Gustafsberg p\u00e5 1860-talet<\/p><\/div>\n

Slottet var omgivet av stora tr\u00e4dg\u00e5rdsodlingar som gav arbete \u00e5t m\u00e5nga gustavsbergare, inte minst fattiga barn som m\u00e5ste arbeta parallellt med skolg\u00e5ngen. I f\u00f6rl\u00e4ngningen av slottet l\u00e5g bland annat ett stort orangeri. En del av Slottshyllans omr\u00e5de ligger d\u00e4r slottets tr\u00e4dg\u00e5rdsm\u00e4starg\u00e5rd l\u00e5g, vars uteplats uppbygg som p\u00e5 en hylla, finns kvar bakom hus nr 8.<\/p>\n

Flera sommarvillor uppf\u00f6rdes p\u00e5 1870-talet runt Farstavikens str\u00e4nder, t ex Klippudden och Sj\u00f6stugan. Fr\u00e5n \u00e4ldre tid \u00e4r torpst\u00e4llena Klubbudden och Farstabro, p\u00e5 andra sidan sundet. D\u00e4r fanns ocks\u00e5 en flottbro fram till 1860-talet \u00f6ver viken samt en krog.<\/p>\n

N\u00e4r KF 1937 k\u00f6pte Gustavsbergsfabriken s\u00e5 ingick herrg\u00e5rden, som i dag kallas Farsta slott, i k\u00f6pet. De l\u00e4t \u00e4nkan Hilma Odelberg bo kvar d\u00e4r. Efter hennes d\u00f6d 1945 stod byggnade tom, och f\u00f6rf\u00f6ll tills JM tog \u00f6ver p\u00e5 1979 \u00a0f\u00f6r att bygga nya bost\u00e4der i slottet och de nya omr\u00e5dena i och omrkring gamla slottsparken.<\/p>\n

Omr\u00e5det beh\u00f6ll l\u00e5ngt efter att slottet \u00f6vergavs karakt\u00e4ren av odlingsomr\u00e5de med stora tr\u00e4dg\u00e5rdsodingar, v\u00e4xthus och arbetarbost\u00e4der. \u00a0Bland annat drevs handelstr\u00e4dg\u00e5rden Farsta tr\u00e4dg\u00e5rd h\u00e4r, som senare flyttade till \u00c5lst\u00e4ket. Senare bytte den namn till Gredelin.<\/p>\n

\u2766<\/p>\n

Porslinsfabriken startades av Johan Herman \u00d6hman 1824. Under ett par decennier bytte den \u00e4gare flera g\u00e5nger. 1852 k\u00f6ptes den av Samuel Godenius, som tillsammans med sin sv\u00e4rson Willhelm Odelberg, ut\u00f6kade tillverkningen och byggde upp ett brukssamh\u00e4lle, typiskt organiserat f\u00f6r s\u00e5v\u00e4l arbets- och socialt liv som bostads- och fabriksbebyggelse samt lantbruk f\u00f6r ortens sj\u00e4lvf\u00f6rs\u00f6rjning. Vid sekelskiftet 1900 hade porslinstillverkningen vuxit till en av landets st\u00f6rsta industrier med ca 1000 anst\u00e4llda.<\/p>\n

\n
\n
\"\"<\/a><\/dt>\n
Str\u00f6mmingsk\u00f6erna blev l\u00e5nga vid fabriksomr\u00e5dets kaj 1918 n\u00e4r fiskarparet Axel och Hedda Karlsson kom till fabriken med sin f\u00e5ngst. \u201dFiskar-Hedda\u201d f\u00f6rs\u00e5g brukssamh\u00e4llet med fisk fr\u00e5n Baggensfj\u00e4rden fram till 1946. De bodde p\u00e5 Svinudden strax s\u00f6der om Farstavikens mynning. D\u00e4r finns \u00e4n i dag n\u00e5gra \u00e4ldre torp kvar.<\/dd>\n<\/dl>\n<\/div>\n

Hamnen blev ocks\u00e5 en livlig plats f\u00f6r b\u00e5ttrafiken f\u00f6r frakt- och personf\u00f6rbindelserna med Stockholm, och f\u00f6rst\u00e5s med sk\u00e4rg\u00e5rden.<\/p>\n

F\u00f6rh\u00e5llandena var troligtvis med tidens m\u00e5tt m\u00e4tt goda, f\u00f6r det dr\u00f6jde \u00e4nda till 1919 innan en fackf\u00f6rening bildades vid Gustavsbergsfabriken, betydligt senare \u00e4n p\u00e5 de flesta andra h\u00e5ll i Sverige. Samtidigt bildades Gustavsbergs Konsumtionsf\u00f6rening upa som blev stommen i det kooperativa samh\u00e4lle som v\u00e4xte fram i Gustavsberg. Det fanns flera Konsumbutiker och 1942 ordnade den KF-\u00e4gda porslinsfabriken daghem \u00e5t de anst\u00e4llda (Blomkulan). Konsumf\u00f6reningen drev ocks\u00e5 m\u00f6belvaruhus, pappershandel, skobutik, kl\u00e4daff\u00e4r och kooperativa bostadsr\u00e4tter byggdes.<\/p>\n

\"\"<\/a>

Snusrast vid kol\u00e5ngaren Gustafsberg 1906<\/p><\/div>\n

\u00c5r 1937 k\u00f6ptes fabriken av Kooperativa f\u00f6rbundet, KF, och ut\u00f6kades bland annat med tillverkning av sanitetsporslin. Gustavsberg beh\u00f6ll \u00e4ven forts\u00e4ttningsvis karakt\u00e4ren av brukssamh\u00e4lle.<\/p>\n

1994 lades den industriella porslinstillverkningen ner efter 170 \u00e5r p\u00e5 platsen och tillverkningen spreds till olika platser (R\u00f6rstrand i Lidk\u00f6ping, till Finland ochTyskland). Sanitetsporslinstillverkningen i blev kvar, men i Villeroy & Bochs \u00e4go. Och porslinstillverkningen fortsatte i mindre skala i Hush\u00e5llsporslinsfabriken HPF i Gustavsberg, en verksamhet som konstant vuxit, inte minst sedan R\u00f6rstrand lades ner 2005, och \u00e4r i dag Sveriges enda hush\u00e5llsporslinstillverkare.<\/strong><\/p>\n

K\u00e4llor: Boken \u201dM\u00e4nniskor och hus i Gustavsberg\u201d av Edla Sofia Arvidsson, F\u00f6reningen Gustavsbergs v\u00e4nner, Porslinsmuseet, V\u00e4rmd\u00f6 magasin, Wikipedia m fl. De historiska bilderna \u00e4r publicerade med tillst\u00e5nd av Gustavsbergs porslinsmuseum\/V\u00e4rmd\u00f6 kommun och kommer fr\u00e5n utst\u00e4llningen Svart p\u00e5 vitt i Gustavsberg \u2013 foton fr\u00e5n en svunnen tid. Flygbilden i topp \u00e4r publicerad med tillst\u00e5nd av Riksantikvarie\u00e4mbetet.<\/em><\/p>\n

<\/div>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Av Jenny Leonardz Farstaviken mot Gustavsberg. I bakgrunden syns Torsbyfj\u00e4rden. 1991. Foto: Jan Norrman, Riksantikvarie\u00e4mbetet.   Runt 1000-talet var Farstaviken och \u00d6sbytr\u00e4sk ett l\u00e5ngt sammanh\u00e4ngande smalt sund mellan Baggensfj\u00e4rden med Torsbyfj\u00e4rden. L\u00e4ngs de skyddade str\u00e4nderna v\u00e4xte bos\u00e4ttningar upp, n\u00e5gra g\u00e5rdar … Forts\u00e4tt l\u00e4sa →<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":729,"menu_order":1,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"onecolumn-page.php","meta":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/slottshyllan.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/28"}],"collection":[{"href":"https:\/\/slottshyllan.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/slottshyllan.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/slottshyllan.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/slottshyllan.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=28"}],"version-history":[{"count":75,"href":"https:\/\/slottshyllan.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/28\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":1001,"href":"https:\/\/slottshyllan.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/28\/revisions\/1001"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/slottshyllan.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/729"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/slottshyllan.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=28"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}